Arga tanten d.y.

Att vara eller inte vara, det är frågan. Men i modernare tappning á la dagens barn är det snarare att spela tvspel eller att titta på film?

Sonen stack iväg för att leka med en kompis, skulle vara hemma klockan åtta. En timme senare kommer han hem med två andra kompisar. Hej, får vi vara här och leka?
Funderade lite, hade int eriktigt lust med det tänkte att jag inte ska vara en sån där surmamma som inte vill ha kompisar hemma. Så det fick dom.

Dom går in i tvrummet och sätter sig i soffan. Fötter överallt. Som tonåringar. Pratar. Tänder inte lyset. Sonen börjar berätta om Starship Troopers som han tittade på innan idag när det regnade. Drar igång filmen och spolar fram till vissa delar, visar och berättar.

Efter en stund går jag in dit och säger "Skulle inte ni leka?"
"Det gör vi ju..." kommer det från en av kompisarna.
Jasså? Jag tycker det ser ut som att ni sitter och fånglor på tv'n. Det har ni gjort tillräckligt idag. Här blir inget tvtittande eller spelande ikväll. Ni sa ju ni skulle leka, gör det. Använd fantasin.
"Usch så jobbigt!"
Ja, verkligen. Stackars barn som måste tänka själva och vara kreativa. Men de droppade ut ur tvrummet och vidare in på sonens milt sagt stökiga rum, och nu hörs det hur de leker starship Troopers med kaplastavar och vad mer de nu stökar till med.

Jag tycker det är lite skrämmande att barn inte kan tänka själva utan har blivit så in i nordens lata och måste bli matade med information för att komma igång. Stör mig lite på att de leker det de leker. Hade varit bättre om de hade kommit på något eget. Eller något helt annat som inte är relaterat till filmer eller solika slags tvspel. Hur ofta händer inte det att Linus leker Halo eller Dark Zero? Jag har ingen koll på de spelen får jag erkänna, inte mer än att det är en åldersgräns som ännu inte är passerad.

Det stör mig att föräldrar inte säger ifrån mer till ungarna. Att de inte har lite koll på vad de spelar och hur de spelar. För att inte tala om språkbruket under tiden det spelas. Det används svordomar, banorna döpd till "kuk" och de känner sig allmänt häftiga.

Är "kuk" så jäkla häftigt när man går i låg- eller mellanstadiet?

Borde man inte som förälder sitta med ibland och titta lite, bevaka och vara lite misstänksam? Eller ska man luta sig tillbaka och tro att allt är grönt? De spelar ju bara playstation...

Ska man luta sig tillbaka i samma invanda beteende när barnen blir tonåringar och tycka att det är lugnt, de sitter ju bara vid datorn?

Döper man sina spelbanor till kuk och allt annat utan att föräldrarna reagerar kan man väl lika gärna beställa hem nätdroger och vad som helst när man blir tonåring? Då är man ju ganska säker på att föräldrarna inte bryr sig så mycket om vad man hittar på.

Nä, ni föräldrar där ute... Ni får allt ha lite mer koll på era ungar. Ja, det tycker jag.