Smink o sånt...

Vet inte vad jag ska skriva om idag. Har inte hänt något särskilt eller så heller. Tja, har städat, men hur kul är det att beskriva in i minsta detalj? Jag tror att folk har annat att göra än att läsa om det, eller vad jag åt till frukost eller middag etc etc.

Hade några bra idéer innan, men skriver man inte ner snilleblixtarna man får kan de försvinna vidare till glömskans spindelnät istället. Så gjorde dessa. Men idag är det verkligen idétorka... :( Men flummar man bara på lite så brukar det alltid komma fram något produktivt till slut.

Kan det vara motivation det handlar om? Eller ambition? Vilket var vilket, enligt psykologin? Det har jag glömt/förträngt.

Målade dock naglarna igår hemma hos mamma. Frågade om hon hade något snyggt lack, och hon kom med ett rosa. Ganska mildrosa tyckte jag. Men okej, vi testar... Så nu har jag rosa naglar. Hm... Man får sina konstioga idéer ibland. Gillar inte ens rosa så  mycket. Men det ser väl dumt ut med grönt, blått eller lila nagellack kan jag tro.

Ser dumt ut? Okej, här har vi nåt...

Måste man se ut som alla andra och vara som alla andra? Måste man sminka sig innan man ens kan gå ut med soporna eller stå och fixa håret i tre kvart innan man kan gå till affären? Måste man vara sådär äckligt perfekt hela tiden och behöva springa in på toa en gång i kvarten för att kontrollera att sminket sitter där det ska och att pudret inte har fått sprickor/rynkor/fåror?

Jo, man kan gå ut utan smink. Vacker utan spackel - Joakim Hillson? Nån som hört den?




Låten är väl inte något musikaliskt mästerverk direkt, men texten är desto bättre.

Sen tror jag att hyn mår bättre av att inte kletas in med smink varje dag... Så om jag bara kunde låta bli att äta massa choklad en gång i månaden och sedan pilla på finnarna så hade jag alltid perfekt hy! =)

Jag tycker det är kul att sminka mig ibland, men det är inget måste. Har gått på puben osminkad, till disco, till skolan, på stan... Jag har varit överallt osminkad. Det har inte varit mig till last heller känns det som. Verkar som att de flesta dräggen dyker upp när man är sminkad. Mindre smink = färre drägg som flåsar alkoholångor på en. De trevliga nissarna kommer fram ändå, smink eller inte smink. Det får mig att inse att det inte sitter i sminket. Folk kommer fram och vill snacka för att jag är jag. Inte för att jag ser ut som värsta pudervippan som trillat ner i sminklådan.

Tycker det känns bättre att folk vill umgås med en för den man är istället för den man ser ut att vara med allt smink. Kosmetika kan vara värsta falska marknadsföringen dessutom. Undrar hur många killar som vaknat upp på morgonen och fått en smärre chock när de sett träskmonstret brevid sig. Människan under sminket. Detta leder väl till att om kvinnan upptäcker mannens bestörtning blir hon ännu mer osäker och sminkar sig ännu mer för att gömma sitt verkliga jag.  Till vilken nytta?

Jag bara undrar...

*over and out*

Blossip


Kommentarer
Postat av: Amy

Här har du ju en som i princip ALDRIG sminkar sig. Kan faktiskt inte minnas senast jag sminkade mig heller. Tror faktiskt det var på din 30års fest och det vet vi ju båda två hur längesen det var! :P



Men, å andra sidan så är jag ju singel också... Hm...

2011-08-22 @ 14:56:07
URL: http://hannahsmorsa.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0