Onsdag och sjukstuga

Min stackars lilla pojke är fortfarande sjuk, och hostar som värta sanatoriepatienten. Så det fick bli en rejäl hutt med hostmedecin med morfin i till honom, och nu har hostan gett med sig lite så att han förhoppningsvis kan sova lite. Blir nog ingen skola för honom imorrn heller. En annan ska jobba och klockan elva sen har jag läkartid. Får bli att stressa på rejält på jobbet, så man hinner i tid till sjukan. Känns inte helt optimalt att stressa med förkylning i systemet, men vad fan... får lägga mig och sova en stund när jag kommer hem sen istället. Lär nog behövas, för oavsett hur trött jag än är nu  på kvällen, så är det skitsvårt att komma till ro och sova. Jäkla måne, kan den inte försvinna snart och sluta terrorisera oskyldiga lilla mig på nätterna? Jag är varken vampyr eller varulv, och vill inte bli störd av fullmånen. Enda gången jag gillar fullmåne är i slutet av sommaren när den är jättestor och jätteorange och man festar loss natten lång på kräftskiva
 
Nu verkar det lilla grynet ha kommit till ro iaf, det hostas inte nånting och han ser sovande ut. Och värktabletterna jag tog själv börjar också hjälpa lite grann, det känns inte lika mycket i kindbenet längre, men bihålan är fortfarande fylld med blod,
Så fick jag till min förskräckelse se mig själv i spegeln. Deprimerande syn faktiskt. Psoriasis i halva ansiktet. Det får vi göra nåt åt. Hade behövt lite mera solsken och lite superkräm för att få det att gå ner. Undrar om det är förkylningen som gör att det blossar upp så pass mycket. Har ju känt att det varit en del i hårbotten nu, men det syns ju inte på samma sätt. Och eftersom jag vet att jag ser helt okej ut, behöver jag inte titta mig i spegeln titt som tätt för att kontrollera sminket eller håret eller vad fan, och det har ju såklart gjort att jag inte varit medveten om att psoriasisen blivit så pass synlig. Ser ut som om jag ömsar skinn, i flera lager. Hm... Spännande. Eller inte. Tur det inte gör ont, utan bara kliar lite ibland. Men det ska bort, snabbast möjligt. Eller i största möjliga mån. Det är ju inte helt enkelt att bara bli av med. Solsken gör underverk, så mer sol åt folket tack!
 
Och bakat blev det. Och gott blev det också. Lilla pyret slickade glatt vispar och skålar och doften av nybakat spred sig i köket, vidare ut i hallen och överallt. Muffinsen blev precis lagom kladdiga och gick åt som smör i solsken. Åt nog ett par stycken för många, med tanke på äggen, men vad fan, skit samma. Lite gott får man unna sig ibland. Och imorrn tänker jag göra omelett på resterande äggen. Skinkomelett. Ska inget viktigt på fredag, så jag har tid att ligga pall med äggallergin. Man ska ju äta ägg på påsken, och nu vill jag ha omelett. Det betyder att jag får hoppa över de kokta äggen på påskbuffén, men det är lugnt. Det gör jag så gärna, bara jag får min skinkomelett. Hade jag haft skinka hemma hade jag fan ställt mig och fixat det nu med en gång. Det är totalt livsfarligt att börja tänka på nåt gott som man inte kan äta igentligen. Man blir besatt av tanken på att äta det. Men jag ska iväg imorrn och då finns det inte utrymme för ägg ikväll. Skit också.
 
Lägger in en bild på muffinsen... :-)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0