Arga tanten d.y.

Varit på föreläsning. Var inne på en djupdykning i aggressivitet och rädsla bland hund, men det kändes lite mer allmänt om hundars beteende, signaler och kroppsspråk. Även vårat egna. Det var väldigt intressant och föreläsaren var oerhört duktig och kunde föreläsa på ett bra sätt, med varierat tonläge och hastighet, och givetvis powerpoint som hjälpmedel.

Var väl inte så väldigt mycket ny kunskap jag fick, men mer gammal kunskap i nya tankebanor kanske man kan säga, eller en ökad medvetenhet om att det är ganska bra att ha koll på sin hunds signaler så man förstår vad den säger.

 

Att ha koll på djurens egna språk och signaler har jag vetat länge att det är a och o för lyckad träning, det märkte man ju med hästarna, och så stor skillnad på häst och hund är det inte. Förutom att det kanske är aningen lättare att träna häst med negativ förstärkning än vad det är med hund, samt att det är lättare att tvinga en häst till något. Varken hund eller häst vill slåss som förstahandsalternativ, utan gör det bara om ingen annan utväg finnes, men jag tror ändå att hästen är ett flyktdjur i större utsträckning än vad hunden är.

Oavsett vilket så var det intressant.

 

Har precis kommit in efter en promenad med jyckarna, och är väl nästan lyrisk över dom. Så duktiga och lyhörda dom var idag. Såna dagar när allt flyter får man ju passa på att träna lite, så det gjorde vi. Tränade följsamhet, koppelvett (varför är det alltid en av de stora sakerna man behöver träna på?), gick runt i åttor med en hund på var sida och så vidare. Mötte en dam med en foxterrier, och eftersom den skällde och morrade helt rabiat på oss så föreslog jag att damen skulle ta och följa med på måndagspromenaderna. Nja, hon hade ju redan hunden på dagis hela dagarna, så den var ju van vid att träffa andra hundar... Jo, men då ska den ju inte skälla och morra åt oss, tyckte jag, och så kom hon på att jo, det kunde ju kanske vara trevligt att följa med oss ut och gå och socialisera hunden lite. Men hon nappade inte helt förrän jag sa att det är ett jättebra sätt att få fler kontakter i området, och att undvika fördomar om varandras hundar som man kan tänkas möta ute på sina promenader. Med mer kunskap om de andra hundarna i området så minskar ju rädslan man eventuellt har för någon specifik hund eller situation, i bägge ändarna av kopplet. Så hon skulle leta sig bort till oss någon måndag sa hon. Jag hoppas hon gör det, för jag tror hennes hund hade behövt det. Och hon också. Dessutom verkade hon lite ängslig för min amstaff, medan surskägget inte var farlig alls. Och hon trodde för övrigt att schnauzern jag har var en sorts terrier, så jag fick tala om att nej, det är en schnauzer, men biffen brevid är terrier.

Haha, möten med människor är intressant. Man vet aldrig vad det är för folk, hur dom bemöter en eller om de är mottagliga för konstruktiv kritik eller intresserade av att lära sig mera. Men den här damen var trevlig iaf. Hoppas hon kommer med nån måndag...