tack och lov!

Den förlorade sonen är återfunnen och blir hemskjutsad snart. Vilken lättnad, och så orolig jag har varit. Så när han kommer hem blir det ett allvarligt men lugnt samtal om att bestämma planer i förväg, höra av sig och sådant.
Sån tur att det inte hade hänt något...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0